Bouppteckning i Eslöv, Lund & Skåne
Lagstadgad handling inom 4 månader från dödsfallet. Två gode män förrättar — inte arvingarna själva. Skatteverket registrerar. Sverige har ingen arvsskatt.
En bouppteckning är en lagstadgad handling enligt Ärvdabalken 20 kap. som beskriver vad den avlidne ägde och vem som ärver. Den ska upprättas av två utomstående gode män — inte av arvingarna själva — och lämnas in till Skatteverket inom 4 månader från dödsfallet. Den juridiska rådgivaren förrättar bouppteckningen tillsammans med en biträdande person. Sverige har ingen arvsskatt sedan 2005, men dödsboet kan ha andra skattefrågor.
När det här gäller dig
- En närstående har gått bort och dödsboet ska hanteras juridiskt.
- Det finns fastighet, företagsandelar eller större tillgångar i dödsboet som kräver värdering.
- Det finns testamente som ska tolkas eller där en arvinge ifrågasätter dess innehåll.
- Det finns flera arvingar och risk för oenighet kring tillgångar eller skulder.
- Banker, försäkringsbolag eller mäklare begär en registrerad bouppteckning innan transaktioner kan genomföras.
Hur processen ser ut
- Dödsattest och inledande åtgärder. Dödsattest hämtas från sjukvården. Post eftersänds till dödsboets adress (oftast den efterlevande makens). Löpande abonnemang (tidningar, streaming, telefon, internet) sägs upp så de inte fortsätter belasta dödsboet.
- Kontakt med juridisk rådgivare. Inom första veckorna bör en rådgivare kontaktas för fast pris-offert. Bouppteckning är ett av få juridiska ärenden där fast pris är normen — det handlar om en konkret leverans, inte timdebitering.
- Insamling av dokument. Familjebevis från Skatteverket (visar arvingarna), bankuppgifter per dödsdagen, eventuellt testamente, fastighetstaxering, registreringsbevis för fordon, försäkringar, skulder. Rådgivaren kompletterar det som saknas.
- Förrättning. Förrättningen är det formella mötet där bouppteckningen upprättas. Rådgivaren är värd. Alla arvingar (eller deras ombud) kallas. Tillgångar och skulder gås igenom och fastställs. Mötet tar normalt 1–2 timmar.
- Skriftlig bouppteckningshandling. Rådgivaren skriver den formella handlingen. Eventuella värderingar färdigställs (fastighet, företag, värdefulla föremål). Arvingarna signerar slutversionen — digital signering är vanligt.
- Inlämning till Skatteverket. Bouppteckningen lämnas in till Skatteverket inom 4 månader från dödsfallet. Skatteverket registrerar handlingen och skickar bekräftelse. Banker, mäklare och Lantmäteriet kräver normalt en registrerad bouppteckning innan transaktioner kan slutföras.
- Arvskifte (separat steg). Bouppteckningen identifierar vad som finns och vem som ärver. Det faktiska genomförandet — att fördela tillgångarna mellan arvingarna — sker i ett separat steg som kallas arvskifte. Arvskiftet är inte tidskritiskt på samma sätt och kan ske månader eller år senare om arvingarna vill.
Förbered detta
- Dödsattest — flera kopior, original behålls.
- Den avlidnes personnummer och familjebevis från Skatteverket.
- Eventuellt testamente och uppgift om var det förvaras.
- Tidigare bouppteckning om make/maka tidigare gått bort.
- Bankuppgifter per dödsdagen — kontoutdrag från samtliga banker.
- Fastighetsbeteckning och senaste taxeringsbeslut för eventuell fastighet.
- Registreringsbevis för bilar, båtar och andra fordon.
- Aktiebok eller årsredovisning vid företagsandelar.
- Liv-, kapital- och sakförsäkringsbesked.
- Översikt över skulder, lån och eventuella obetalda räkningar.
Vanliga fallgropar
- Att försöka göra bouppteckningen helt själv — lagen kräver att två utomstående gode män förrättar handlingen.
- Att glömma värdering av fastighet eller företagsandelar — felaktig värdering kan ge problem vid senare arvskifte eller försäljning.
- Att slänga papper, kvitton eller räkningar innan bouppteckningen är registrerad — allt kan behövas.
- Att inte säga upp den avlidnes löpande abonnemang — räkningarna fortsätter ticka och belastar dödsboet.
- Att förväxla bouppteckning och arvskifte — bouppteckningen säger vad som finns; arvskiftet fördelar det.
- Att missa 4-månadersgränsen och hamna i Skatteverkets förseningshantering.
Närliggande områden
Vanliga frågor — Bouppteckning
-
Kan vi göra bouppteckningen själva?
Nej. Ärvdabalken kräver att två utomstående gode män (förrättningsmän) upprättar bouppteckningen — inte arvingarna själva. I praktiken är det nästan alltid en juridisk rådgivare som är förrättningsman tillsammans med en biträdande person.
-
Vad händer om vi missar 4-månadersgränsen?
Skatteverket kan ta ut en förseningsavgift. Vid längre fördröjning kompliceras fastighetsförsäljning och uttag från den avlidnes bankkonto, eftersom banker och Lantmäteriet ofta kräver en registrerad bouppteckning. Vid en kort försening (några veckor) händer normalt inget allvarligt; vid månader bör en rådgivare kopplas in skyndsamt.
-
Vad är dödsbo-skatt?
Sverige har ingen arvsskatt sedan 2005. Däremot kan dödsboet ha vanlig inkomstskatt (om det fortfarande får inkomster, exempelvis från uthyrning), kapitalvinstskatt vid försäljning av fastigheter eller aktier, och eventuell reavinstskatt när arvingen senare säljer ärvda fastigheter. Rådgivaren går igenom dödsboets skattesituation.
-
Måste alla arvingar vara närvarande vid förrättningen?
Nej — men alla ska kallas och få chans att närvara. De som inte kan komma personligen kan ge fullmakt eller signera i efterhand. Vid arvingar utomlands sköts kommunikationen ofta via digital signering.
Källor
Beskriv kort din situation
Vi förmedlar din förfrågan vidare till en juridisk rådgivare i området.
Vill du förmedlas vidare?
Ring eller skicka in en kort beskrivning så vidarebefordrar vi din förfrågan till en juridisk rådgivare i Skåne.